Emma Annas

Jag trodde inte att jag skulle hamna här igen. Men troligen kunde jag inte gömma mig längre. Du fanns kvar där lika mycket som du gjorde för en månad sen. Fast alldeles för mycket den här gången. Det är svårt när man inte finner ord för för vad man vill och vad man vill säga. Du står där som ingenting. Det var ju jag som skulle vara iskall och låtsas som inget hänt. Men du tar över mitt parti och äger hela världen. Vart är du som jag en gång träffade? Vart är den tiden då allt var bra? Jag orkar nog inte vara kvar i den här situationen längre. En vän varnade mig idag, han hade nog tyvärr fel. Alldeles för fel för att jag någonsin ska förstå. Men snälla ta mig tillbaka till den tiden. Den tiden får min att må så bra. Då solen alltid lyste fast det regnade. Det finns nog inte ord till hur jobbigt allt plötsligt blev. Men jag hoppas på en förändring, snarast. Jag klarar nog inte av den här pressen längre. Snälla, ta mig tillbaka. Tillbaka till det som var då.